De var en gång en drottning som härskade över panfu.

Hon var elak och tvingade alla bollys att vara hennes känare medans alla pandor var arbetare.
Hon lät pojkarna jaga bollys, hon lät flickorna arbeta i gruvor.

Vissa killar fick beje sig till sjön men på den tiden visste ingen om woobys.
Flickorna jobbade varge dag och varge natt, enda gången då de fick ledigt var när de hade hittat en stot diamant men de var bara någon timme som flickorna fick vila.

När någon någon gång skulle somna lät drotningen de kastas till havs månstret som lurade i havet.

Ibland när bollysarna skulle ge sig ut för att kasta flickorna i havet så räddade bollysarna vissa flickor och kastade flickorna i havet på ett annat slälle och där var de välldigt grunt, på de grunda stället kunde flickorna vada ut till en lucka där de gick in, innanför luckan fans de ett gömställe där de fick bli bollys som sen skulle käna drottningen med hjälp av en magisk dryck.

Men de flickor som kunde betala fick bli pompoms och slippa slava och istället bo i gömstället. 
De var dit killarna gick hämtade bollys åt drotningen för vilda bollys är alldeless för svåra att fånga.

En dag hade en panda fått nog, hon ville minsan inte slava för drottningen! Hon slutade med grävandet och började säja fula saker om drotningen så att hon kunde kastas till gömstället och bli en bolly, för nog hade hon hört ryckten om den magiska bolly drycken.

De dröjde inte länge förens drotningen fick reda på vad som hade hänt och flickan Amira blev kastad i havet.

Men Amiras plan gick i lås, bollysarna kastade henne inte till gömstället utan till havsmånstret :O Amira försökte simma där ifrån. Hon simma och simma ända tills hon inte kunde andas mer. Hon sjönk sakta till havets botten... Rästen får ni höra en annan gång :)