Musa öppnade ögonen. Hon var i staden. Men den var inte tom som hon var van vid. Den var full av pandor. Några stilfulla pandor satt på taket. Andra gick på gatan och skrattade och hade roligt. Hon försökte röra de men de försvann. Helt plötsligt hörde hon musik. De var signaturen till Winx. Hon kunde inte höra var den kom ifrån. Allt försvann och de blev mörkt. Tillslut var de bara en enda panda framför henne. En panda som Musa inte kände igen. Den vände sig om och tittade på henne.
- Musaaaa…
Pandan tonade bort. Hon kunde inte se någonting. De var helt svart. Men när hon vände sig om såg hon ett ljus. När hon gick närmare såg hon sina vänner i luften. Belle också. De skrek av smärta. Musa sprang mot de men hon kom inte fram. En stor skugga i form av en panda kom fram och täckte en stor del av ljuset. Skuggan öppnade sina ögon. De var röda och glödande.
- Musaaaaaaaaa…
- Vem där!!! Jag vill veta!!!
- Musaaaaaaa…
Musa kände igen rösten men var kom den ifrån? Helt plötsligt såg hon sina vänner lösas upp.
- Musaaaaa… hjälp…
Allt som blev kvar av de var deras skuggor. Och skuggorna hade vackra vingar och höll i stavar. De kom mot henne. Men när de var väldigt nära brann den ena upp, den andra smälte till vatten, den tredje blev till sten. De två som var kvar började blåsas bort. Musa blev också bortblåst. Hon skrek av rädsla.
- Musa!!! Vakna!! Du drömmer!
Fimmy skakade Musa för att få henne att vakna.
- Musa! Du måste vakna!
Musa andades fort. Hon nästan hyperventilerade.

Men hon vaknade inte av att Fimmy ruskade på henne. Det var lätt att se att Musa var rädd. De syntes svettdroppar i pannan och hon flämtade.
- Hon vaknar inte :(!!! Amylie hjälp!!
- Lugn. Jag fixar :) John blunds magi, du inte sakna, men nu är de slut, dags att vakna.
Amylie svingade sin stav mot Musa. När magin träffat henne vaknade hon med ett ryck. Hon satte sig upp och hyperventilerade.
- *Flämt!!!* Jag… och ni…
- Lugn nu. De var bara en mardröm.
Sa Fimmy och satte sig på sängkanten. Då kom Belle in i rummet.
- Hej alla :) Redo för en underbar vattendag? Oj! Fimmy, du ser anorlunda ut utan din rosa peruk :)
- *Hyperventilerar* Belle, jag tror inte jag kan vara med idag :( Jag drömde en mardröm :(
Då la Still sig i:
- Mes. Du slipper skolan far en dröms skull? Ynkligt!
- :mad:
Amylie bände en stor våg på Still.
- Den var inte som en vandlig dröm. Den måste betyda någonting.
Musa tvekade lite innan hon fortsatte
- Suck. Jag fattar inte att jag säger dehär men… Still, kan du vara snäll och tyda min dröm?
Still gick till Musa som fortfarande låg i sängen. Han lutade sig mot väggen bredvid och sa:
- Beskriv drömmen noga.
När Musa hade pratat klart tittade hon mot Still.
- Nå?
Han tittade ner. Luggen gjorde så man inte såg hans ögon så därför kunde inte Musa se på vad hans min om drömmen var farlig eller inte. Still gick tillbaka till sin säng.
- Hallå?
- Jag tänker…
De andra tittade på varandra. Sen började Belle också se fundersam ut. De väntade en liten stund, men tillslut började Still tala.
- Du kommer att möta något svårt. Vi kommer att stå på spel. Och du kommer möta en ond makt. Jag snackar om liv och död.
- Och de kommer att hända?…
Musa ställde sig upp. Hon tappade nästan balansen.
De blev tyst. Alla tänkte på vad som skulle hända. Men Belle blev tvungen att börja lektionen.
- Hurni, Det… det kanske inte blir så farligt… vem vet, Still kanske har fel…
Belles försök hjälpte inte. De visste att Still aldrig hade fel om att tyda drömmar… och stjärnor.
- Men de dröjer. Så vi kan väll börja lektionen nu?
Alla nickade och följde efter Belle.
De kom till en is-arena. Där skulle de alltså lära sig om vattenbändning. Även där var de tomt på folk. Och de stod även där på en rad och Belle framför dem.
- Denhär kursen är hur man för ”magiglitter”. Ta fram era stavar.
De gjorde som Belle sa.
- Trolla nu fram lite magiglitter
Med ett sving hade de fått fram sina speciella magiformer som svävade framför dem. Belle drog med sin stav framför glittret så att de föll. Eleverna tittade frågande på henne.
- Nu vill jag att ni försöker få upp de igen.
De gick inte så bra för de. När de hade försökt en stund avbröt Belle.
- Ni kan sluta nu. Jag vill att ni nu ska träna vattenbändning. Det är samma teknik som när man ska få upp magiglitter.
Alla började träna. Konstigt nog var Musa lika bra som Amylie i början. Denhär gången var alla väldigt bra mot slutet. Efter en halvtimme eller nått så uppmanade Belle alla att testa med sina stavar på sitt magigliter som fortfarande låg på marken. De gick bra för dem. De hade verkligen förstått träningen.
- Så ska vi träna luftbändning i morgon :D?
Frågade Amylie ivrigt. Belle skakade på huvudet.
- Tyvärr. Jag vet inte riktigt hur Luftbändning kan hjälpa er med magin. Men ni får gärna öva, ifall de skulle komma till användning.
Därmed tog Belle alla till ett lufttempel. Där fick Eleverna träna lite luftbändning medans Belle tittade på. Efter ett tag började de att göra andra saker… som att träna på sina vanliga magikonster. Belle lutade sig mot en vägg och tittade på de yngre. Fast att de var mycke yngre än henne tyckte hon inte att de var så olika. Men efter en stund började Belle fundera på Musas dröm. Vilket gjorde henne lite orolig. Men hon viste att de var talangfulla. ”De klart de klarar de” tänkte hon. Belle tänkte då avsluta dagens träning men hon ångrade sig när hon såg hur roligt de hade. Så Belle lät de leka och bända. Men vad skulle Belle göra? Hon hade inget annat för sig än att ta en tupplut. Hon la sig i bredvid en trappa som ledde in till templet. Där slöt hon sina ögon och somnade till de yngres skratt.

Belle drömde att Kurico tog hennes yngre vänner. Men de var fåglar med ståtliga vingar. Belle hade Kamaria vid sin sida men hon försvann. Sen slet Kurico bort deras vingar. Belle fick också vingar som han slet bort. Belle vaknade hastigt. Men inte av drömmen, utan av skrik.
- Aaaaaaa, hjälp Belle! Vad händer?!
Belle sprang fram till dem. De var i luften, kanske fyra meter högt upp, deras egna sorters magiglitter bärde upp dem. Belle viste inte vad hon skulle göra. Hennes trollstav hade hon ju inte tagit med sig. Hon tittade bara upp på dem i förtvivlan.
- Belle vad händer? Jag… aj!... känner något i ryggen!
- Jag med!
- Belle hjälp!!!!
Alla skrek om hjälp när krypandet gick över till smärta.
- Belle!!!!!!!! Aaaaaaaaaaaahh!!! ;(
- Vad händer!!!!????
Skrek de. Det grumlades tårar i deras ögon.
- Jag… jag vet inte.