Belle låg i sin säng och funderade på hur hon skulle trolla bort dimmsköldarna. För hon kunde ju inte bara ta den kraftiga staven äfter de som hände. Hon kunde höra de glada pandornas glädje i sitt huvud.
- Få bort de dumma rösterna!
Belle funderade på att trolla bort sig skälv så att hon slapp bära på sitt löfte.
"De litar på dig Belle. Du är deras ända hopp"
Hon vände och vred på sig i sängen men kunde inte få bort sina tankar.
 "Ska jag bara fråga Kamaria om hon kan trolla bort de? Nej, de går hon inte med på, Eller?"
- Belle! De är några som vill prata mig dig här
De var Kamaria som ropade.
- Jag kommer!
Belle tog på sig en tröja och sprang till Kamaria. Vid dörren stog alla 14 platspandorna med hoppfulla miner. Eliot stog längst fram och frågade:
- Belle. Har du tagit de kraftiga spöet än?
- Va? Vad pratar han om Belle?
"Ååå, nej!"
Belle viste inte vad hon skulle göra.
- Nå, har du de?
- Belle vad är dehär om?
- Jo. De är så frun, att Belle lovade att trolla bort dimmorna med den stora staven som hon inte får ta men hon tänke ta den ändå :)
"Där sprack helt!"
- Du tänkte vad?!
Kamaria stängde dörren framför pandorna och gick mot Belle.
- Du tänkte alltså bryta ett löfte igen va?
Belle backade med nästan tår fyllda ögon
- Nej, jag lovar, jag skulle inte...
- Du skulle ta trollstaven och trolla bort alla sköldar!
Belle backade på en sak som låg på golvet så hon ramlade
- Nej, jag lovar! Jag skulle ha löst de utan den staven ;(
- Ja säkert, som om allt du gör går som planerat
- Men snälla Kamaria ;(
- Du stannar på ditt rum rästen av veckan, och denhär tar jag!
Kamaria tog Belles stav som belle hade krymp och satt innuti sitt ena örhänge. När Kamaria tog gräpp om den blev den stor igen.
- Nej!
Belle reste sig upp
- Ta inte min trollstav!
- Och för at du inte ska kunna anvenda handmagi...
Kamaria tog sin tass in i Belle och ut ur Belle hade Kamaria tagit med sig magin som hon la in i sig kristallkula.
- Nej! Kamaria! Du kan inte göra såhär mot mig ;(
Belle föll på knä
- Kamaria, du har tagit ifrån mig allt jag har!!
- Nånsens, du har fortfarande din träkoja.
Belles hår ändrade färg och kläderna blev också olika.

- Jag kan inte leva utan min magi. Kamaria du dödar mig!
- De är inte sant. De var så förr men inte nu. Du får tillbaka din magi när jag så vill.
- Varför. Varför vill du att de andra pandorna bara ska kunna vara på ett ställe?
Kamariatog ett hårt gräpp om Belles trollstav.
- För... För...
- Om du inte vill berätta så får jag nog reda på de tillslut.
Belle torkade sina tårar och gick. När hon nästan kommit ut genom dörren vände Kamaria sig om
Belle gick ut ut Kamarias rum. Kamaria kunde känne en tår falla från hennes kind.
"De är dags att hon får veta"

Kamaria gick upp till Belle. Belle satt på sin säng och kunde inte förstå hur häms hon hade varit. Belle märke att Kamaria hade kommit men hon vände sig inte om.
- De var de utvalda platspanorna, du är en av dom.
Kamaria väntade på svar
- Åhh, vad kul! Jag är också en som du vill hålla inlåst!
Kamaria satte sig på Beller säng
- Platspandorna är vissa 15 pandor som blev utvalda att ta hand om deras plats som de hamnade på. Jag la skölden över platserna så att de alldrig skulle överge den.
- De var ett dåligt beslut Kamaria, du visste att de skulle komma där ifrån en dag och då vill de såklart få reda mer om omvärlden.
- Ja, de var nog en dålig idee.
De blev tyst en stund men äfter en stund tog Kamaria upp Belles magi och de kom tillbaka till Belle. Trollstaven la Kamaria på sängen och Belle började långsamt se ut som vanligt.
- Såå... Du kan ta bort sköldarna nu?
Kamaria nyckade
- Ja, de är väll dags nu

De gick tillbaka till Kamarias kammare. Kamaria satte tassarna på sin kristallkula och de började blåsa.
- Dimmskölda... upphör!

De slutade blåsa och ut ur kristallkulan kum de glittriga vindar som åkte ut ur Kamarias fönster. Belle sprang ut på balkongen och såg hur de glittriga vindarna svepte bort dimman. Belle blev mycke glad. Så glad att hon sprang ut från slottet med sin trollstav i handen. Där mötte hon de andra pandorna.
Eliot, Bady, Bilo och Josefin sprang fram till Belle och kramade henne.
- Du lyckades
Sa Bady.
När de kramats färdigt berättade Belle om att de var Platspandorna. Pandorna blev glada och tyckde de var ännu bättre nu när de kunde gå runt i hela Panfu.


På kvällen satt Belle vid datorn då Kamaria knackade och gick in.
- Hej Belle
- Hej
Kamaria satte sig på sängen och Belle satte sig brevid.
- Jag vill att du ska ha denhär
Kamarialyfte tassen och viftade med fingrarna och i hennes tass hom den stora staven fram.
Kamaria la de i Belles knä och kunde se ett leende i Belles ansikte.
- Är du säker?
- Ja de är jag. Du har visat på att du kan ta ansvar och rädda andra, i dehär fallet från något jag gorde mot de.
Belle omfamnade Kamaria på ett sätt hon alldrig gort förut.
- Jag är så glad att vi är vänner igen Kamaria!
- Jag med vännen... men nu får du gå ut och leka med dina vänner, de väntar på dig.
Utanför funstret stog alla och väntade på Belle.
- ... Men vi skulle ju ha träning nu ju
- Vi kan strunta i den idag ;)
-
Belle sprang ut och började leka med de andra Platspandorna. Allt var som de skulle vara

---

 Slut! Var den bra? Vilken bar eran favo-karaktär? Min var Belle men jag vill veta villken ni gillade mest. Skriv på kommentarerna